Dagens andakt från boken "Jesus kallar på dig" skriven av Sarah Young

Jag förbereder dig för det som ligger framför dig, precis om hörnet. (Han gör det även när vi inte kan se någon utväg) Ta dig tid att vara stilla i min närvaro så att jag kan ge dig kraft. (När vi ber och talar med honom, tackar och prisar honom med tex lovsång, och fokuserar på hans närvaro, ja då först ger han av sin kraft till oss) 
 
Ju mer upptagen du är, desto mer behöver du den här tiden i stillhet med mig. Så många människor tror att tid tillsammans med mig är en lyx de inte kan unna sig. Som ett resultat av detta lever och arbetar de i sin egen kraft - tills den försvinner. Då ropar de antingen efter min hjälp eller vänder sig bort i bitterhet. 
 
Hur mycket bättre är det inte att vandra nära mig och förtrösta på min kraft och lita på mig i varje situation? Om du lever på det här sättet kommer du att göra mindre men uträtta mycket mer. Din lugna livsrytm kommer att vara ovanlig i den här hektiska tidsåldern. Vissa människor kanske kommer att se dig som lat, men desto fler kommer att bli välsignade av att du är så fylld av frid. Vandra i ljuset med mig, så kommer du att återspegla mig för världen.
 
 © Janne Kütimaa
 
 
Bibelverser:
 
Intet öra har hört, inget öga har sett någon annan gud än dig gripa in för dem som hoppas på honom. Du tar dig an dem som med glädje gör det rätta, dem som följer dig och tänker på dig.  / JESAJA 64:4-5
 
Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. / JOHANNESEVANGELIET 15:5
 
Herre, du hjälper både människor och djur. Din nåd är dyrbar, o Gud, i dina vingars skugga finner människor tillflykt. De får njuta överflödet i ditt hus, i din glädjs strömmar stillas deras törst. Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus. / PSALTAREN 36:7-10
 
 
Tro | | Kommentera |

Juldagen

God Jul allesammans :)
 
Har haft en riktigt fin och välsignad julafton! Historisk är den också, i och med att vi för första gången firar jul här uppe med mommo, moffa och stora släkten. Det är ännu väldigt mycket att ta in. Vi känner inte alla så bra, eftersom vi så sällan träffar dem, så det är många man inte kan minnas eller ens sett någon gång. När vi väl kommit hit något veckoslut, en eller två gånger i året max, så hinner man ju knappt träffa de närmaste innan man måste åka hem igen. 
 
Men vi tar allting som det kommer nuförtiden :) I sommar åker vi nog tillbaka till Åland, för sommar på Åland får man ju inte missa. Har ju familj och vänner kvar där! Och skulle sakna vårt hem och vår gård.
Hösten 2016 har jag absolut ingen aning om. Det enda jag hoppas på är att jag växt i min tro, är lycklig och fri från sjukdom. Att få uppgifter här på jorden, känna gemenskap och tjäna Jesus och människor ♥
 
Ett snöparadis bakom vårt hus i november
           
 
Livet | | Kommentera |

Första galoppen med Signe

Det var soligt idag och jag hade bestämt mig för att hitta på något med Signe. A var på väg att rida ut på M, så vi följde med!
Marken var så mjuk så struntade faktiskt att dra på bootsen på henne. Det var perfekt på grusvägarna, men i skogen var det is på vissa ställen och grovt grus så där fick jag hoppa av och underlätta för hennes hovar.
 
När vi väl kom till de där underbara naturliga sandvägarna som det finns gott om här i Kronoby, så kunde vi ta trav. Det märktes att M gjorde sig beredd på galoppkommandot, så jag sa åt A att det var okej att prova lite lugnt, Signe och jag försöker hänga med så gott det går. Och vem vet så kanske hon vågar ta några galoppsprång?
Tänk för att det gjorde hon! :D

Jag sa galopp och drev lite, och när jag kände att hon lyssnade och försökte "byta växel", så fick hon beröm! Sedan efter en liten bit till så tog hon galopp några steg - berömde massor!! Det varade inte så länge, men det kändes verkligen som vi anat - gungig och rund!  

Nästa gång var på åkern på väg hem. Vi hade halkat efter M och A. Signe tog plötsligt trav och sedan några galoppsteg igen, helt på eget initiativ. Så här snabbt att hon hon fått mera självförtroende! Berömde henne igen, men kände att hon var lite spänd och vår kommunikation inte var helt säker, så försökte vara beredd och hindra att hon skulle dra en bockserie eller springa förbi Mir, vilket höll på att hända en gång.

Idag var det så många nya intryck så därför höll hon sig nog i skinnet. Men bör kanske inte bli förvånad om det dyker upp lite bus och äventyr när hon får bättre självförtroende, bättre kondition och börjar få kläm på det här med galoppen.
Men nu har vi i alla fall klarat det, vilket var svårt för ett år sedan! :)

Bilden är tagen av mamma vid ett annat tillfälle, ni ser ju att marken är frusen och solen inte lyser :)
 
 
 
Häst | | Kommentera |
Upp