Onsdags update

Hej hej!
 
Idag steg jag upp klockan halv elva, fast jag gick och la mig halv tio(!) igår kväll... blev jättesur när klockan var så mycket, hade hoppats på att vakna tidigare så jag skulle hinna göra mer idag. Hursomhelst!
 
Ikväll är det sista bilteorin (yey!) och jag har vart på hela kursen utan en enda frånvaro! Det känns duktigt för att vara jag som alltid har problem med hälsan. 
 
I måndags kom vi ju som sagt hem från Österbotten. Det var mycket intryck och jag tror det känns bra :) Det var så roligt att träffa och bo hos mommo och moffa några dagar också!
 
Igår red mamma och jag ut på Stelpa och Signe. Jag red med mina nya tyglar från hööks, bruna smala gummivävtyglar, bra grepp och lätta! :) Beställde i storlek x-full, eftersom jag ville ha lite längre än de hon har nu som är i full. Och de var väl kanske tio cm längre, men märkte ingen större skillnad.
 
Det gick bra, fast Signe kändes lite opålitlig eftersom hon inte varit ute på en ca en vecka hon var lite tittig och ville springa, så Stelpa fick mest gå före och bestämma tempot. "Bromsen" på Signe fungerade sådär när hon var före, hon satt upp huvudet och försökte komma undan trycket. Mamma sa då såklart att hon behöver bett för att lyssna. "Mamma, NEJ!" Var min första tanke.
 
Det är inte utrustningen som avgör om hästen väljer att ignorera dig, det beror på så mycket annat! Signe skulle inte lyssna bättre för att jag skulle sätta metall i hennes känsliga mun. Genom att ge henne "frihet" så kan jag bättre kommunicera med henne för då märker jag vad hon känner. Men jag förstår för säkerhetens skull när man rider ute i svår terräng och bland trafik så kan man behöva "hårdare hjälpmedel" om hästen blir rädd och blockerad. Men, för det mesta så hinner jag märka på hästen innan den "gör något dumt" så då är det så enkelt att bara hoppa av för att hantera situationen från marken, där får jag bättre kontakt med min häst!
 
När hästen känner sig fast (bett, korta tyglar och spänd ryttare) så är det troligare att den "exploderar" och sticker när den blir rädd för något. Hästar blir osäkra av att känna sig bundna. Om man istället rider utan bett, på långa tyglar, avslappnat och balanserat, och när det händer någonting så kanske hästen hoppar till lite och ökar takten några steg, men lugnar snabbt ner sig igen. Just eftersom den kände sig friare från början och inte behövde "slå sig loss" för att komma undan faran. Att vi som ryttare är avslappnade och harmoniska gör ju naturligtvist en inverkan på hästen med.
 
Ja, men tillbaka till ridturen...
Vi red genom bergen och ner till Dalsträsk, det var första gången vi var ner dit. Signe har alltid velat svänga dit, och igår fick hon som hon ville :) Vi hittade en ny ridväg också, som vi kan rida på igenom ut till en annan väg. Men igår gjorde vi det inte, eftersom det var för mjukt och blött där, men när det torkar upp blir det nog bra! Det finns tyvärr inte så mycket bra vägar här ute på Haga slätten hehe, det är mest bara åkrar och trafikerade asfalterade vägar. Så det är lite tråkigt. Men med lite fantasi och gå runt på alla skogsvägar här omkring kan man nog få upp till en ganska lång ridtur! Vi var ute i 45 minuter igår.
 
Idag blir det ingen motionering tyvärr, men de skenade på en massa ute på betet när de släpptes ut. Så några kalorier har de väl förbrännt ändå ;)
 
Jag hoppas på lektion med Signe för N den här veckan, fast de har lovat regn! Inget är bestämt ännu, men kanske på fredag eller söndag :)
 
 
Ett lösdriftsstall för upp till 20 hästar som vi besökte i Finland. Häftigt ställe :)
 
 
 
Livet | |
Upp